Suck, cyklingen i dopningsskandal - igen

Vinokurov fast för bloddopning
Det var beskedet cykelsporten bävat inför: under tisdagen stod det klart att superstjärnan Alexander Vinokurov testat positivt för bloddopning.
- Han måste vara en komplett idiot, säger danske proffscyklisten Nicki Sörensen.

Blir man trött på cykelsporten eller?

Cykel är en stenhård och tuff sport egentligen. Vem har inte känt bara att sitta på en cykelpass på gymmet hur en kvart ger träningsvärk i dagar efteråt?
Nog förstår jag att det är hård och envis träning som krävs för att bli elitcyklist. Och marginalerna är små och det är i denna superkommersialiserade sportvärld bara vinnaren som räknas. Nästan.

Men trött blir jag på cykel som sport.

Andra som också skrivit om det (förutom DN som inledningen i denna post är citerad ifrån):
Svenska Dagbladet: Ny cykelskandal
Aftonbladet: Ny dopningsskandal


Andra bloggar om: sport, dopning, doping, skandal, cykel, tävlingscykling, tävlingscyklist, dopningsskandal, idrott

Fuskarnas vecka

Det har verkligen varit en vecka då fuskare avslöjats. Inom flera olika sporter: friidrott, cykling, boxning och ridning.
DN sammanfattar dopningsveckan rätt bra.

Fast det är inte så ologiskt precis att det blir så. När sport allt mer kommersialiseras och blir storföretag där det gäller att tjäna pengar, då frestas människor att ta till alla knep och tricks som finns.

Som alla mynt har två sidor har kommersialiseringen av sporten det också. Att en människa kan försörja sig på sin sport är positivt. Att sport är en sådan storindustri - ja det är underhållande, det påverkar förhoppningsvis andra till att idrotta och röra på sig, med mera.

Sport är ju en gigantisk världsindustri med alla varor som marknadsförs av idrottsstjärnor.

Precis som människor inom andra områden kan frestas, som den där unga mannen som står inför rätta i Göteborg nu för att ha svindlat Försäkringskassan på många, många miljoner. Det är väl samma girighetssjuka som infekterade honom som drabbar idrottsstjärnorna ibland.

Dagens värld är oerhört kommersiell och det är stora klyftor: de som har, de kan ha väldigt mycket. För att nå dit kan för en idrottsman eller idrottskvinna kräva så mycket. Och ofta är det så att vinnaren tar allt. Den som blir tvåa eller ännu värre fyra, får bara småsmulorna.

Kanske är det där vi skulle angripa problemet.